Det går trögt ute på fabrikerna i Sverige om man följer rapporteringen på olika nyhetskanaler. Arbetare blir varslade om uppsägning från sina arbeten och familjer riskerar att hamna på gatan inför julfirandet. Mitt i denna ilska och frustration finns det grupper som försöker peka ut andra arbetare som är skyldiga för krisen. De vill att invandrare ska bli syndabocken för att arbetare förlorar sina arbeten och kräver att svenska arbetarklassen ska stå lojal till svenska överklassen på grund av att vi skulle ha samma identitet, svenskar. Deras syfte är att så en vi mot dom känsla i arbetarklassen. Men har svenskar samma identitet, kultur, sociala normer och historia? Man kan genom historien och fram till idag se stora skillnader mellan svenskar och svenskar efter vilken klass man föddes in i. Arbetarklassen har genom historien fått kämpat till sig rättigheter mot andra svenskar i överklassen som med alla medel har försökt rycka dem ifrån oss. Det har alltid funnit en klasskonflikt och en intressekonflikt i det svenska samhället. Skulle vi göra som dessa grupper att förespråka en svensk identitet skulle vi blunda för det klassamhälle vi tvingas leva i. Ett samhälle där en stor del av svenska befolkningen får stå med mössan i hand för att tigga till sig mat för dagen medan andra lever flott på våran bekostnad. Arbetarklassen har inget att tjäna på att vara lojala till en svensk överklass när de med alla medel rånar oss på allt vi har. Jag som vårdbiträde har mera gemensamt med Achmed som arbetar som städare och Lisa som arbetar som snickare. Vi har samma levnadsföresättningar än Peter Wallenberg som lever ett flott liv med miljarder. Aschmed, Lisa och jag slåss varje dag för att överleva och tjäna pengar för att få mat på bordet. Något Wallenberg inte har några problem med.
Att sedan påstå att arbetarklassen har samma normer och kultur som svenska överklassen är lögn av dess like. Sociala normer och en kultur som idag återfinns i Svenska överklassen är inget som jag som arbetarklass vill förknippas med. Många rika svenskar “ skatteplanerar” bort skattepengar rakt ner i sin egen ficka och spenderar stora summor på Stureplans lyxigare krogar. Det är inget liv jag vill leva eller har råd med. För det är just här mycket i skillnaden också ligger, hur mycket man har i plånboken.
Ta det tillbaka!
Många ser arbetarklassen som något ur det förgångna. Men arbetarklassen är högst levande. Det är alla vi byggjobbare, vårdarbetare, affärsbiträden, lokalvårdare, diskare, och gruvarbetare. Många av de man kallar tjänstemän är också arbetarklass, till exempel sjuksköterskor, kontorister och processarbetare. Arbetarklassen är alltså ingen homogen grupp. Det som förenar oss är att vi alla är tvungna att sälja vår arbetskraft för att överleva. Utan oss fungerar inte samhället. Det är vi som skapar allt av värde. Men även de flesta pensionärer, arbetslösa och elever tillhör vår klass. Vad vi har gemensamt är inte bara vad vi gör utan vad makthavarna gör mot oss. Det är vi som får gå till socialen när de rika krisar, vi som får stryka på foten när den offentliga sektorn ska skäras ned, vi som får slaktas i tusental i makthavarnas krig. Makten över vårt arbete och uppehälle, och därmed makten över våra liv, ligger i deras händer. Detta maktförhållande leder oundvikligen till stridigheter, till klasskonflikter mellan arbete och kapital. Endast genom denna kamp, klasskampen, kan arbetarklassen överta produktionsmedlen och lägga grunden för något nytt.
Var stolt över din klass, arbetarklassen!
Vi måste åter bygga en stolthet över våran klass. Vi har länge blivit hånade och hårt ansatta på våra arbetsplatser av både chefer, svenska högern och överklassen. Vi får höra i media att vi inte är duktiga på nått medan cheferna piskar på oss för att öka produktionen. Men fråga dig själv. Vem tackar dig för din utslitna kropp och får du ta del av vinsten du producerar. Du ska ju vara tacksam säger de för du har ju billig sjukvård och skola för dina barn. Vi måste sluta vara änglar på jobben och visa oss duktiga. Vi måste någonstans börja ifrågasätta vad som idag pågår på arbetsplatserna och i samhället. I vårat arbete ute på arbetsplatserna måste vi åter ta upp ämnet klassanalys och klasskamp. Individualismen och Individuell lönesättning har länge splittras oss och många har använt vassa armbågar för att kunna roffa åt sig det lilla som kastas åt oss. Vi får aldrig glömma att det är vi i arbetarklassen som bygger detta land med våra händer, blod och svett.
En blogg om kampen om makten över sitt eget liv ute i samhället, i bostadsområdet och på arbetet. Analyserar och skriver om min verklighet som utgår ifrån ett arbetarklassperspektiv. Arbetar som vårdbiträde inom Norrköpings Kommun och bor i förorten Hageby i Södra Norrköping.
